 |
 Välkommen till min hemsida. Jag heter Linda Morgan Kiibus och är tecknare och etnolog. Här har jag samlat saker jag gjort och publicerat. Scrolla ner för att komma till min blogg!! |
|
||
 |
||||
 |
 |
 |
||
  Det Välvda Planet (min kandidatuppsats i etnologi). En serie om runor.Gästserie i Sydsvenskan Med mera...
|
 |
 | ||
| |
||||
En mycket försenad vampyrrapport kommer här. Sen sist har vi sett killfilmerna:
Cronos (1992)
Lost Boys (1987)
Samt operan: Fallet Makropulos här på Malmö Opera. (Kan redan nu avslöja att den var bäst)
Cronos gav lite samma känsla som när Maria visade oss flugmannenfilmen. Bra, kul, men jätteäckligt :(
(En ogenomtänkt del av vår vampyrplan är att både jag och Julija är ganska svagmagade i film)
Vi har efter filmen refererat till scenen i krematoriet flera gånger. Det är roligt att det är en "typiskt krematorietekniker"-grej att vara loj, lyssna på hög musik och inte märka när lik vaknar/försvinner/stjäls. Som i Riket också? Kan inte komma på fler exempel men visst har vi rätt?
Lost Boys hade en vibe om sig att vara homoerotisk så när vi faktiskt såg den blev vi lite besvikna. Det var mer action än bögeri, dåligt för en vampyrfilm. Jag tycker också det är lite töntigt med präktiga barnhjältar (tyvärr ett problem i Cronos med). Men precis som Cronos får den ändå ett svagt positivt betyg.
Fallet Makropulos hade vi ju velat se jättelänge och så fick vi gratisbiljetter till sista föreställningen! Tur för oss för VAD BRA DEN VAR. Men synd för er som läser detta nu.
Elina Makropulos är kanske mer en Orlandofigur än en vampyr – hon har fått evigt liv genom ett mystiskt elixir. Själva handlingen kretsar kring en arvstvist om ett gods, där också elixirets recept finns. I slutscenen sjunger Makropulos (Agneta Eichenholz) i alla fall väldigt gripande om aktuella vampyrfrågor: ska hon fortsätta leva för evigt, trots att det som gör livet värt att leva bara finns för de dödliga, sånt där.
När vi ser såna scener sitter vi och tänker/säger typ "gud vad bra skildring, exakt sådär är det ju att vara vampyr"... som om vi visste det? Men det är i alla fall efter den måttstocken vi bedömer vad som är en bra vampyrberättelse. Och det var det!
Härnäst vill vi se Fangs (1981), en egyptisk remake av Rocky Horror som jag inte kände till fanns förrän nyss. Men innan dess borde vi kanske se på Rocky Horror... Lite nervöst för Julija har aldrig sett den, och jag har sett den så många gånger att det känns som att jag måste stå för den.... typ sjunga med och så? Återkommer med rapport....... om ett halvår.......... hej så länge.
2023-06-28
Visa kommentarer
Vi började jobba på vårt nyårslöfte i förtid och har redan sett tre vampyrfilmer sen sist:
Draculas Dotter (1936)
Twilight (2008)
och Daughters of Darkness (1971)
Alla tre har den här handlingen gemensamt: Någon som inte vet vad vampyrer är möter en mystisk men sexig person. Samtidigt sker oförklarliga mord i närheten. Alla offer har blivit tömda på blod och en gubbe hintar om att det är vampyrer.
Sen fortsätter det lite olika. I Twilight är det ju inte Edward som är mördaren, men det är kul att regissören har ändrat i tidslinjen så att man ska misstänka honom. Annars känns det som att allt som går att sägas om Twilight redan har sagts. Den är ju inte bra tyvärr :(
På minussidan är de obehagliga parallellerna till kvinnomisshandel och att Cullens nog är de enda på riktigt heterosexuella vampyrerna. Det finns en väldigt speciell scen när alla vampyrparen står och kramar varandra i köket. Vi tycker inte att det borde vara okej för vampyrer att få ha så kristen estetik? På plussidan är att den är väldigt rolig, särskilt i början när Bellas människokompisar får ha lite repliker. Jaja vi går vidare.
Draculas Dotter var mellanbra. Det bästa är att vampyren i filmen, grevinnan Zaleska, är bra på att göra entré. Hon har slängkappa och skrider in väldigt dramatiskt, med ansiktet vänt uppåt och bortåt från alla andra i rummet. Så ska en vampyr bete sig!! Snygg affisch också som ni ser. Annars var filmen mer rolig än dramatisk, och inte alls så lesbisk som vi hade hoppats på. Gissar att det finns bättre vampyrfilmer från den tiden att se.
Vi blev i alla fall VÄLDIGT nöjda med Daughters of Darkness!! Snygg! Sexig! Bra musik! Lite läskig :( Handlingen följer ett ungt nygift par. De tar in på ett hotell off-season i Ostend, där de är helt ensamma. Extra mysigt för mig och Julija för vi var också ensamma på hotellet när vi var på bröllopsresa. Titta vad mysigt de har när de äter frukost:
Samtidigt sker förstås blodiga mord på unga vackra kvinnor i Brygge. Stefan (killen i paret) är misstänkt intresserad av fallet. En mystisk grevinna tar in på hotellet, tillsammans med sin sexiga "sekreterare". Det blir lite cluedo-stämning när en pensionerad polis dyker upp på det tomma hotellet för att ställa frågor.
Något som dels gav filmen nerv, dels gjorde den sant lesbisk är att det är Stefan och inte vampyrismen som är mest obehaglig. Väldigt stor skillnad från Draculas Dotter m.fl, där hela poängen är att Hjälten ska rädda Hjältinnan från Vampyren. Det blev också väldigt spännande förstås när man inte är säker på vilket slut man hoppas på. >:3 Det är som Twilight fast dubbelt tvärtom. Killen är inte vampyren men vampyren är inte skurken etc.
Det enda minuset var kanske att vi inte kände hos helt säkra på vad det var som egentligen hände när vi sett klart. Vi undrade särskilt om Ilona var vampyr och vad som var grejen med Stefans mamma. Men tänker att det kanske var så "på den tiden". No thoughts just vibes. Och vilka vibes det var!!!!!!!!
Efter filmen skulle vi gå och lägga oss och hade en sån konversation som man alltid har efter en sån film ni vet. Typ "Vår bröllopsresa var bättre" "Nu vill jag också bo på hotell" "Vilken tur att inte du är en vampyr men jag skulle älska dig i alla fall om du var det" osv. Men!!! Mitt i detta gulligullande lyfte jag på min kudde och under den låg den här boken:
Då kändes det som att jag kanske HAR gift mig med en vampyr i alla fall???
Nästa inlägg blir en inne-lista. Hejdå!
2022-12-30
Visa kommentarer
Hej bloggen! Jag är här för att säga att 2023 kommer vara vampyrernas år. 2022 var också det men 2023 har jag och Julija som mål att se minst en vampyrfilm i veckan. Så då kanske det här blir en vampyrblogg, ville bara varna lite.
Beslutet tog vi efter att vi upptäckte att vi hållit på väldigt mycket med vampyrer i år, särskilt nu på hösten. Vi har sett lite Buffy, Interview with the Vampire (1994), What We Do in the Shadows (2014), fragment av de två sista Twilightfilmerna när de gick på TV, och så alldeles nyss säsong 1 av Interview with the Vampire (2022), alltså TV-serie-versionen som kom nu i höst(!).
Det viktigaste med en vampyrfilm tycker jag är att vampyrerna har en liten scrapbook med bilder på hur de sett ut genom århundrandena, alternativt att man får se det i ett litet montage. Det är också bra om de går och handlar nya kläder då och då allteftersom tiderna förändras. Näst viktigast är att dom är homoerotiska, och att det sker genom att de suger blod på ett sexigt sätt. Men det känns nästan överflödigt att säga.
Vi har gjort en lista över vampyrfilmer vi vill se, men den är för lång för att publicera här haha. Men något jag ser fram emot att se, om vi har råd, är Fallet Makropulos som har premiär 1 april på Malmö Opera. Jag och Julija har kallat den vampyroperan, typ att vi sagt såhär "jag vill gå på vampyroperan i vår", men den handlar inte uttryckligen om en vampyr utan om en mystisk kvinna som levt i 337 år tack vare ett mystiskt elixir... nice.
Tipsa gärna om era vampyrfilmer i kommentarerna så lägger vi till dem på listan >:3 ikväll kanske vi ska se Dracula's Daughter. Återkommer om det!!!!
2022-12-27
Visa kommentarer
Jag skulle egentligen lägga upp den här teckningen på instagram men plötsligt fungerade det inte längre för mig att lägga upp från datorn. Och då kände jag: det här är verkligen inte värt besväret. Så nu får ni den här på bloggen istället:
Det är en figurin som jag önskar fanns på tradera eller någon annanstans så att jag kunde köpa den till Julija. Skriv i kommentarerna om ni vet var jag hittar den.
2022-04-04
Visa kommentarer
Hej igen, vad dåligt det gått för mig att uppdatera bloggen. Jag har funderat lite på vad jag har bloggen till och vad jag vill skriva om här egentligen. Började på ett längre inlägg om det, men sen insåg jag att om det är något som INTE blir bra läsning så är det ju verkligen inlägg där jag ältar om min egen blogg haha. Så det slipper ni!!
Här får ni världens finaste marsvinsteckningar istället, från en uppfödares gamla hemsida:
(bilden länkar till sidan)
Hejdå! Snart ska jag skriva om Poirot tror jag.
2022-02-21
Visa kommentarer
Jag skulle egentligen försöka ta mig ur det här internethistoriska träsket jag hamnat i och fokusera på plugg istället... Men vad tror ni min föreläsning igår handlade om?? Jo "digitala praktiker och föreställningar"! Så nu blir det ännu ett inlägg med skoj från nätet.
1. Gifcities
Bilderna här hittade jag på gifcities, ett projekt från Internet Archive (de som har Wayback Machine) där de gjort en sökbar databas med gifs från Geocities hemsidor.
Något som slår mig när jag söker runt på gifcities är hur många av bilderna jag känner igen. Trots att Geocities stängde 2009 har de (på grund av att de är evigt vackra??) överlevt som små artefakter. Ibland kanske någon lagt till glitter, sin egen text, ändrat i namnet, gjort ett kollage. Här är samma kolibri i två olika bilder:
En rolig sak med gifcities är att bilderna också länkar till den hemsida de laddades upp på. Så man kan gräva sig djupare och djupare ner. Den här coola tjej-bilden leder t.ex till en sida med ännu fler coola tjejer om ni trycker på den:
2. One Terabyte of Kilobyte Age
Ännu ett "rädda geocities-projekt"! När Geocities stängde 2009 laddade Archive Team ner en terabyte av folks hemsidor därifrån för att bevara denna skatt för eftervärlden. Sen började Olia Lialina och Dragan Espenschied jobba med filerna. Ni minns kanske den här tumblrn (jag följde den iaf!) som genererar en screenshot på en geocitieshemsida var 20:e minut.
På One Terabyte of Kilobyte Age-bloggen kan man läsa om det här otroliga projektet:
Svårt att beskriva känslan jag får. Så pilligt arbete för något så litet men också så viktigt? Jag blev särskilt rörd av den här hemsidan, som Olia och Dragan alltså restaurerat till sin "rätta" form. Ni måste ge tillåtelse i browsern så att sidan får spela upp ljud. Musiken är från min favoritanime.
3. Swipnet
Nu undrar ni förstås om det finns något svenskt liknande projekt? Ja faktiskt! 2014 fick internetstiftelsen lov att bevara samtliga sidor från Swipnet, en gammal hemsidestjänst från Tele2. De presenteras som en webbring där man kan klicka sig vidare mellan sidorna. Jag hittade t.ex en receptsamling från 1999, ett konstnärspars portfolio och en oförskämt snygg sida med bl.a en rövarspråksomvandlare (tryck på rubriken "skojsigt").
4. Under Construction
Ni minns kanske Archive Team från punkt 2. Under deras arbete med att ladda ner Geocities skapade frontmannen Jason Scott tre utställningar med grafik från hemsidorna. Min favorit är This Page is Under Construction, en ENORM samling varationer på just temat "Under Construction". Det är väldigt vackert.
De två andra utställningarna är Please Mail Me, med mailsymboler, och Do You Yahoo?, som samlar lite allt möjligt. Där hittade jag de här fina blommorna:
Hoppas det här inlägget kunde inspirera något!
; 
2022-02-03
Visa kommentarer
Som ni kanske märkt ligger min hemsida på neocities.org. Det är ett webbhotell som startade 2013 med ambitionen att ge privatpersoner möjligheten att skapa egna hemsidor (som på geocities). Såhär skriver neocities grundare (i ett annars ganska gnälligt inlägg):
Tycker det sista stycket fint beskriver känslan av att gräva runt på gamla – och nya! – webbsidor. Man fastnar, klickar sig vidare, följer en länk...
Nyligen fastnade jag i WestHollywood, som var Geocities HBTQ-grannskap (På Geocities var hemsidorna indelade i neighborhoods, t.ex fanns sci-fi-hemsidor i Area51 och Nashville handlade om country). I WestHollywood kunde det se ut såhär:
Eller såhär:
Klicka på bilderna för att komma till hemsidorna!
Trodde ni jag bara hittade två sidor? Haha då känner ni inte mig! Jag hittade så många att jag var tvungen att göra en helt egen sida bara med länkar till mina favoriter från WestHollywood. ❉Tryck här om ni vill gräva ner er i ett stycke HBTQ-historia ni med.❉
Jag hittade de här sidorna via Restorativland, som jag nämnt tidigare på bloggen. Där kan man ganska överskådligt surfa runt på gamla geocitiessidor efter Neighborhood. Rekommenderar!!
En del sidor fungerar dock bättre om man kollar på dem genom Internet Archives Wayback Machine. Ni känner säkert redan till att Wayback Machine finns men den är verkligen Guds gåva till mänskligheten. Jag använder maskinen t.ex för att titta på Saga Cavallins gamla blogg hehe. Den är snygg!! och rolig. Men jag länkar inte eftersom hon valt att lösenordsskydda den nu. Det där får ni ta ställning till själva.
Med det etiska dilemmat lämnar jag er för idag! Ses nästa gång.
2022-02-01
Visa kommentarer
